Kandelabergranen

Bruksledaren

10 dec. 2025

1 min läsning

Igår slutade jag lite tidigare från jobbet då det skulle vara uppehåll från allt regnande. Upptäckarlusten hade smugit sig på efter att ha läst lite om kandelabergranen vid Rudgruvan i Semlaområdet.

Turen gick bitvis på Bruksleden men istället för att ta in strax efter järnvägen mot Sörbomsbacke gick jag rakt över vägen mot Rudgruvan. Jag hade inte gått här på över två år men aldrig reflekterat över kandelabergranen. Det är mycket jag troligtvis sett eller passerat förbi under åren men tack vare jobbet så har upptäckarlusten väckts och viljan att utforska på nytt är stor.

Jag passerade Fiskargården och ödehusen bortom och där stod den, med timmerstockar till grenar och säkerligen en hel del att berätta om allt som skett runt omkring i gruvområdena där i en svunnen tid.

Fotade och filmade innan jag gick vidare till nästa ställe - kolerakyrkogården - här har jag stannat till många gånger genom åren jag vandrat och det är svårt att greppa hur fort det spreds.

Även om jag gått här så var det ju ett tag sen, så pass att, när jag kom ut på en grusväg, tänkte helt fel (trodde det var en annan grusväg) och resulterade i att jag fick skynda mig rejält för att hinna ut ur skogen innan mörkret skulle falla. Jag hann - precis...

Det är så skönt att lusten och motivationen är tillbaka, att det finns något som väcker min nyfikenhet och vilja att lära. Lika skönt är det att kroppen svarar och att pannbenet har hittat sin rätta plats igen.

Här är lite bilder jag tog med systemkameran på gårdagens tur.