23,8 km – del av Bruksleden, etapp 15 – Skrikboravinen/Högbyn/Abborrtjärn
Idag tog jag sikte på Bruksledens etapp 15 och en av de snuttar jag inte gått tidigare, nämligen via Skrikboravinen upp mot Högbyn och sen till Abborrtjärn. Den uppskattade kilometern, för längre var det nog inte, vid Skrikboravinen var skapligt igenvuxen och svårframkomlig. Vid ett ställe hade en stor björk ramlat rakt över leden och på en av trapporna (se tidigare klipp på Facebooksidan). Det var omöjligt att ta sig förbi om man inte valde att gå ner i bäcken som jag gjorde. Trots det var det väldigt svårt att ta sig förbi och upp.
När man passerat själva ravinen och går mot Högbyn blir det lättare, men stötte även här på en fallet träd, denna gång en mastodontgran. Den gick dock att ta sig förbi och sen var det lättframkomligt fram till Abborrtjärn där jag gjorde lunch och hade sällskap av två svalor som tydligen byggt bo (såg aldrig boet förrän senare) i det vindskydd jag använde för att hålla regnet borta från maten. Kändes inte bra då de blev stressade, men efter ett tag lugnade de ner sig när de insåg att jag inte ville något illa. Det blev 23,8 km totalt genom regn, sol, kyla och värmebölja. Trodde åskan skulle ta fart på vägen hem så jag valde att inte gå in vid Svartberget som var tanken från början. Det får bli nästa gång så ni får se lite bilder därifrån också. Summerar med att säga: tänk vad mycket nytta jag skulle kunna göra och röja upp efter en sådan här fin sträcka som Skrikboravinen faktiskt är. Tycker det är tråkigt när man gång på gång visat sitt intresse för relevant enhet i den egna kommunen... Idag täcks denna sträcka av sly, fallna träd och hav av brännässlor. Nåväl, vad är väl en bal på slottet... Önskar er alla en fin tisdagkväll.
Dagens rutt: Hemifrån centrala Fagersta, Andra sidan, Hedkärra, Jönsbacken, Skrikboravinen, Högbyn, Abborrtjärn och tillbaka hem. Hela växten är giftig och 2-3 blad är dödlig dos för en vuxen (källa Wikipedia). Från Jönsbacken gick jag mot Högbyn. I vanliga fall brukar jag ta grusvägen till vänster... ...vilket jag skulle komma att önska att jag även valt denna gången... Här är det riktigt brant ner mot diket (syns inte på bilden). Man passerar över vägen... ...och tar sig igenom ett hav av brännässlor... Ner för en trapp mot Skrikboravinen... ...och över massa spänger som behöver ses över... Denna kilometer i Skrikboravinen... ...tog cirka en timme att ta sig igenom på grund av diverse hinder... Ruin ...håller icke med om den sistnämnda raden... När man kommit så här långt ska man ta sig över en murken bro mot Högbyn... När stigarna ser ut så här blir man glad... ...men glädjen varade inte länge ;) Men jag kom förbi granen och ut på denna fina asfalterade väg... Väl uppe nästan vid Högbyn svänger man in vid nedre parkeringen tills man ser denna skylt... Här gick jag i vintras och pulsade i snö. Det var lättare att gå idag =) Framme vid Abborrtjärn fixade jag eld och när jag satt mig i skydd från regnet för att äta märkte jag ett svalbo... De var stressade först men lugnade sig när de märkte att jag var snäll. Kändes dock inte bra att ha stressat dem. Denna bild tog jag när jag var på väg hem och kom ner från Jönsbacken. Tanken först var att gå genom Svartbergets naturreservat, men efter den prövning Skrikboravinen visade sig vara får det bli en annan gång. Jag valde Svartbergsvägen hem istället.
Kommentarer