• Bruksledaren

31.9 km – Bjurfors/Fagersta – skinnflådd


Onsdag till torsdag var jag på avdelningsmöte med mitt jobb som denna gång var i Bjurfors. Jag tyckte dessa två dagar var otroligt givande ur många aspekter: lärorikt, roligt, krävande och tänkvärt. Fokus låg på kommunikation och vi gjorde såväl teamworktävlingar som workshops. God mat och trevligt sällskap från alla världens hörn förgyllde timmarna dessa dagar. Och att jag har turen att än en gång få sköna gubbar och gummor till kollegor och chefer är ju få förunnat. Jag vinner ju sällan på lotteri så detta måste ju vara min grej: att alltid få bra arbetsplatser där jag trivs.

Jag hade redan bestämt mig innan för att gå hem till Fagersta och hade packning med mig. Jag visste också att tiden kanske inte skulle räcka till att ta mig hem innan solen gick ner så pannlampan var med liksom reflexväst och reflexer givetvis.

När klockan var 15.20 så avrundade vi och jag skyndade mig iväg så fort jag kunde. Jag valde att gå gamla Avestavägen fram till Lillsjön. Kollegorna passerade mig i bilarna på väg tillbaka till Fagersta och det tutades, vinkades och lyckönskades vilket gav oerhört med positiv energi och det fullkomligt bubblade i benen. Några frågade om jag verkligen inte ångrade mig vilket jag inte gjorde. Jag hade ju bestämt mig. Vilket nederlag det vore att ångra sig.

Jag fortsatte och vek in vid Lillsjön och jag har ju bara åkt bil denna sträcka tidigare, jag brukar ju komma från Bruksleden eller Olofsforsvägen annars, och blev förvånad och lite irriterad över att vägen var längre än jag mindes. Väl framme strax innan första parkeringen vek jag vänster in i riktning mot Långgruvevägen.

Jag följde Långgruvevägen förbi Storsjön fram till Finnbovägen, vilken jag tror är Sveriges tråkigaste, längsta och rakaste skogsväg. Inga älgar (goda möjligheter att se dem just här men har aldrig gjort det) och skogen var öronbedövande tyst... Lite läskigt när fåglarna inte hörs.... Lätt skräckfilms/Armageddonkänsla. Vid Finnbovägens slut kommer man fram vid Kallmorberg och därifrån är det några kilometer ner till Svinryggen och Kärrgruvan.

Jag valde att gå förbi Kärrgruveparken (där det verkar hända grejer nu, trevligt) och svängde sen in vid Risbergs Verkstad sen ner mot stora vägen, förbi Scouterna, under vägen förbi skolorna, Abrahamsgården, Frida Hansdotter Arena och när jag kom fram till Karlberg och Nya Lapphyttan satte jag mig vid Myrbergs verkstad vilade och åt. Det var första sittvilan sen jag gick från Bjurfors och benen var rätt möra här.

Det började mörkna nu så 10 minuter fick räcka innan jag gav mig av igen efter Gamla Norbergsvägen. Strax innan sockengränsen stannade jag igen och tog fram reflexer och reflexväst. Ganska mycket trafik men ALLA saktade ner när de passerade mig och jag vet av erfarenhet när man sitter i bilen och inte ser fotgängare och cyklister ordentligt så blir man både rädd och arg och uppskattar verkligen de som syns ordentligt.

Innan sista uppförsbacken vid Melings nedre hyttruin kände jag hur det brände ordentligt under vänsterfoten och jag förstod snabbt att det inte skulle bli roligt att duscha sen... Händerna svällde som vanligt och skiftade i rött och vitt batikmönster och det jag vet idag är att när jag får för stort tryck på fötterna så sväller händerna. Så fort jag sätter mig så försvinner svullnaden efter en stund...

Framme vid Lilla London såg jag två män diskutera vilt och den ena höjde rösten rejält och viftade medan den andre försökte lugna honom... Situationen kändes rätt hotfull måste jag medge men hade gott avstånd. Jag lyckades hålla mig bakom dem och diskussionen fortsatte lika hätskt som innan. De vek av in på en gata så jag passerade och tänkte att det är nog bäst du trampar på ordentligt nu så du inte hamnar mitt i om de kommer fram på gatan jag siktat in mig på.

Jag hann före men fick dem bakom mig, men situationen då kändes inte lika hotfull tack och lov. Min man ringde och sade att de var och handlade på Servus så de väntade in mig då jag nästan var framme och vi gjorde sällskap resten av vägen hem.

När jag tog av strumpan så kunde jag se hur illa det var, bet ihop och gick in i duschen och ja...... aaaaj.... Men segerkänslan är skön: att fullfölja något man planerat och lyckas genomföra trots att huvudet är dumt ibland och kroppen får lida. Jag var tvungen att hämta ett paket på stan så körde en kompress och gasbinda, tryckte ner foten i skon och gick ner (hade tänkt cykla först...) och det gick bättre än förväntat men kan inte påstå att det var skönt.

Men nu ska jag vila och njuta av min semesterdag. Önskar er en fin fredag.

Gårdagens GPX



8 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla